Ekonomisk ljusning 2026? Här är vinnarna (och de som lämnas efter)
Är du en av vinnarna 2026? Räntesänkningar gynnar husägare, men klyftorna ökar. Jag reder ut hur mycket du egentligen får kvar i plånboken.
2025 var ett år som många av oss helst vill glömma. Skenande matpriser och löner som stod och stampade gjorde att plånboken kändes tunnare än på mycket länge. Men nu när vi blickar in i 2026 ser vi äntligen ljuset i tunneln. Eller gör vi?
Sanningen är att det ekonomiska läget håller på att förändras, men klyftorna ökar. Jag har dykt ner i de senaste analyserna från bland annat Swedbank, och bilden är tydlig: Vi går mot bättre tider, men långt ifrån alla får följa med på tåget.
Villaägarnas revansch
Är du villaägare eller bor i bostadsrätt? Då är det bara att gratulera. Ni är de stora vinnarna 2026.
Mekanismen är enkel men brutal: De som äger sitt boende har ofta högre inkomster och större lån. När räntorna nu sänks är det denna grupp som får mest “rabatt” på sina månadskostnader. I kombination med kommande skattesänkningar,som beräknas ge cirka en tusenlapp extra i månaden, börjar kalkylen äntligen se roligare ut för husägarna.
De som halkar efter
Men myntet har en baksida. För de grupper som redan kämpar med marginalerna ser 2026 fortsatt tufft ut. Det gäller framför allt:
Ensamstående med barn (oftast kvinnor).
Studenter.
Garantipensionärer.
Personer med sjuk- och aktivitetsersättning.
Här ser vi tydligt effekterna av den förda politiken. Arbetslinjen prioriteras hårt, vilket innebär att skyddsnäten stramas åt för att “pressa ut” folk i arbete. För den som inte kan arbeta, eller som står utanför arbetsmarknaden, finns det inga räntesänkningar i världen som räddar hushållskassan.
Siffrorna som lurar ögat
En intressant detalj i analysen är den så kallade “typfamiljen” (två vuxna, två barn, bostadsrätt och 3 miljoner i lån). Enligt beräkningarna har denna familj nu cirka 13 300 kronor kvar att leva på när det nödvändigaste är betalt.
Låter det bekant? Det borde det göra. Det är nämligen exakt samma summa som i januari 2022.
Men, och det här är ett stort men, 13 300 kronor idag ger inte alls samma kundvagn som för fyra år sedan. Inflationen har gröpt ur värdet på våra pengar. Vi har alltså nominellt återhämtat oss, men realt har vi fortfarande tappat köpkraft.
Trösten? Jämför vi med bottennappet i januari 2024, då samma familj bara hade 3 900 kronor kvar, så är vi definitivt på rätt väg.
Mitt råd: Håll i, men våga leva lite
Trots att vi har mer pengar i fickan är vi svenskar fortfarande livrädda för att spendera. Vi håller hårt i plånboken, ärrade av de senaste årens ekonomiska kaos. Det är förståeligt, men för att ekonomin ska snurra igång på allvar behövs privat konsumtion.
Så hur ska man tänka för att balansera trygghet med livskvalitet? En tumregel som jag tycker att vi alla borde damma av:
50/30/20-regeln:
50% av inkomsten går till boende och nödvändiga utgifter.
30% går till sådant du vill ha (nöjen, kläder, resor).
20% går till sparande.
Ligger du nära denna fördelning? Då har du en robust ekonomi som tål svängningar. Är du en av vinnarna 2026, se till att bygga din buffert nu. Är du i gruppen som har det tufft – fokusera på att kapa de fasta utgifterna där det går.
Vi går mot ljusare tider, men kom ihåg: Din privatekonomi styrs inte bara av räntan, utan av de val du gör varje dag.